Caturday David King of Judah alias Kungen - numera tillgänglig!

Lång tystnad från min sida – men allt är under omständigheterna väl ännu och barnen är kvar i magen. Jag är fortfarande hemma men med striktare order om att vara sängliggande och emellanåt sittande – gå och stå får jag göra enbart vid toabesök. Nog om mig – kattungarna har blivit riktigt stora! Igår (skriver detta natten till luciadagen) fyllde de 11 veckor och om mindre än en månad har de börjat flytta ut. Jag tänkte uppdatera om hur kattungestatusen ser ut just nu:

- Abbe, Goliath och Batsy är tingade. Uppdatering 091213 20:31 – Nu är Batsy tingad också!
- Batsy och Solomon och Jonte har intressenter. Uppdatering 091213 20:31 – Solomon har också intressenter nu.
- Kullens snyggon, som jag hållit på sedan start, är numera tillgängliga, dvs både Kungen och Solomon. Kungen var först reserverad för avel men ändrade planer har gjort honom fri för intresseanmälan igen. Han och brorsan Solomon är fortfarande kullens klarast lysande stjärnor sett i rastypiskhet, så det vore ju en liten önskedröm om de – förutom familjer som älskar dem – får ställas ut någon gång, men det är inget måste. De får varsitt galleri i dag, klicka här för Kungens och här för Solomons. Kontakta mig om intresse finns för någon av dem (eller båda!) – någon typ av halvfoderavtal eller samägande kan vara intressant för min del.

Caturday Solomon the Successor - som är den andra som söker sin familj!

Till sättet har grabbgänget något slags tävling om vem som är busigast – de hittar på hyss hela tiden och har bland annat lyckats gnaga sönder en styck telefonladdare och en styck mussladd senaste veckan. Batsy är den som sticker ut återigen – dvs förutom sitt utseende i både färg, typ och pälsmängd – och är en mild, knäckande söt kisse som mest vill ligga intill en varm katt eller människa och spinna. Killarna spinner intensivt de med – gärna samtidigt som de ligger på rygg och busar samt misstar ens klappande hand för en anfallande leksak. Pust, men på ett underbart sätt.

Sötaste, raraste lilla Batsy, Caturday Bathsheba Queen of Judah.

Pumlan har blivit något av en ofrivillig lektant också. Hon är en katt som föredrar mänskligt sällskap framför (omoget) kattdito och när ungarna galopperar alltför vilt och vevar för vågat med tassarna skäller hon ut dem med ett bistert fräs. En del bilder har jag försökt ta av henne men ingen som gör hennes elegans rättvisa tyvärr, men det kommer när jag inte har en enorm kula på magen som bökar till plåtningspositionerna. Hon och Bobo sover gärna i hög. Tamsin är fortsatt separerad med kattungarna, som dock kan röra sig fritt i lägenheten, och jag börjar tycka synd om henne. Hon får vistas i nästan hela lägenheten en stund varje dag, då Pumlan ligger och sover i sovrummet. Samt att vi förstås umgås med henne när vi är i vardagsrummet. Jag har bestämt mig för att avvakta tills kattungarna börjat flytta, alternativt att Tamsin börjar löpa, innan separationen upphör.

En julpumla, tillika Caturdays förstfödda, Caturday Clarendon.

Fokus i den här veckans plåtande har legat på de två tillgängliga grabbarna samt Pumlan – eller, det var i alla fall deras bilder som dominerade bland det halvdrägliga resultatet. Ovan har jag redan länkat till Solomons och Kungens gallerier, här finns Pumlans eget. Alla bilder – dvs de tre länkade gallerierna plus bilder på resten av gänget – har samlats i ett dundergalleri här. Varsågoda att gå loss!

(NB: English update at the end of the post.)
Jo, jag är pinsamt sen med att uppdatera bloggen, men eftersom jag uppdaterat på diverse forum och även på Facebook kan jag tänka mig att nyheten nått de flesta. Söndagen 19 juli, vid lunchtid, föddes Caturdays första kull av en makalöst duktig Fibisen! De föddes med cirka en timmes mellanrum och krystades ut på en gång, inga utdragna värksessioner här inte. Vi lät Fibisen få moderkakan från första ungen men övriga slängde vi så att hon ägnade mer tid åt bebbarna än att gnaga i sig de där sega vävnaderna. Hill’s a/d fanns tillgängligt så någon näringsbrist fanns det aldrig risk för.

Fibisen tar igen sig innan hon krystar ut minstingen.

Både när tvåan och trean tittade ut blev jag överraskad att det fanns fler där inne. Fibisen var ju inte så stor och kunde utan problem tvätta sig i underlivet hela vägen fram till förlossningen. Ändå var alla tre ungarna ordentliga i vikt, för att vara rexar, och har sedan dess stadigt ökat i vikt också. Första dygnet var något av en pärs för mig och fodervärden, som bevakade dem hela tiden så att de inte kom åt att dia av Fibisen. Så snart de började pipa fick de äta så mycket de ville från nappflaska och så fortgick de första tolv timmarna ganska smärtfritt. Sedan blev det natt och besvärligt nog började ungarna pipa tätare då. Så, inte mycket sammanhängande sömn för oss, snarare blev det att fortsätta mata ungefär varannan timme fram till klockan halv åtta på morgonen, då vi slutligen tog bort bodyn från Fibisen så att hon äntligen blev fri att dia ungarna som hon ville. Harmonin var översvallande – mjölken verkade släppas till direkt och äntligen hade Fibisen ro att sluta sina ögon och vila samt att gå på lådan. Denna fantastiska kattmamma!

Tre nyfödda underverk.

Därefter blev jag sjuk och har senaste 1,5 veckan varit sängliggande i magsjuka. Det är väl det bästa jag har till ursäkt för att inte nyheten nått bloggen förrän nu. Tack vare en fantastisk fodervärd har allting löpt på som en dans med täta uppdateringar om viktkurvor och ögonöppning. Kulltemat fastställdes för några dagar sedan och som jag förvarnade lite i mitt förra inlägg blir det ett typografiskt tema. De tre bebisarna blir uppkallade efter tre stycken kända serif-teckensnitt. Först ut att presenteras – och först ut ur mammas mage – är Caturday Clarendon. Hon är svartsköldpadd-van (CRX f 01) och därmed min drömfärg.

Caturday Clarendon, 1,5 vecka.

Hon ligger i mitten storleksmässigt.

Nästa kisse som ska presenteras är också nummer två att komma till världen. Han var störst vid födseln och fortsätter leda ligan. Hans färgteckning syns väl på förlossningsbilden ovan – en klockren svart-harlekin (CRX n 02) grabb! Får jag presentera Caturday Minion.

Minion är kullens panda. Rund och go!

Minion är preliminärt reserverad.

Sist och minst kommer Caturday Caslon, som är liten men tuff. Eller ja, värst liten är hon egentligen inte, bara relativt mot sina syskon. Hon är fodervärdens favorit och var först med att öppna ögonen. Innan kulltemat var fastställt kallades hon för ”Leet” eftersom hon föddes 13.37. En initiativrik tjej som lyckades ta sig in i Fibisens inbrottsäkra body när jag slumrade till en stund morgonen 20 juli. Lyckligtvis var faran över för kattungarna då, så vi tog bort bodyn helt. Caslon är, precis som Clarendon, svartsköldpadd-vit (CRX f 01) vilket för övrigt är en färg som liksom alla sköldpaddsvarianter är förbehållen honor, såvida det inte rör sig om en genetisk anomali. Till skillnad från Clarendon, som är mestadels röd på huvudet, har Caslon lite svart på sitt ena öra, vilket gör det enkelt att skilja de två tjejerna åt. Jag kommer att behålla antingen Caslon eller Clarendon, vilket innebär att en av dem kommer att vara till salu så småningom.

Caturday Caslon, 1,5 vecka.

Lilla Caslon, så charmig att det gör ont.

Det var det hela för den här gången. Fler uppdateringar kommer vad det lider!

Caturday’s first litter was born Sunday July 19th! The delivery went marvellously well, as did the initial bottle-feeding for about 18 hours, that was necessary due to the risk of clashing bloodgroups. There are two calico van girls (CRX f 01 in FIFe EMS code) and one black harlequin boy (CRX n 02 in EMS; he is probably bicolour by CFA standards). The boy is preliminarily reserved, as is one of the girls. One girl will most probably be available later on.

En ny arbetsvecka och ny arbetsmånad ska strax börja och jag sitter några minuter för länge så att jag får stressa till jobbet. I utbyte: en gosstund med Tamsin. Mina koreanska gener (jag är till hälften sydkorean) manifesterar sig tydligt i att jag ofta sitter på huk på stolar, så också när jag sitter framför datorn. Tamsin anpassar sig duktigt genom att klämma sig in i utrymmet mellan mina lår och framsida. Där sover hon ofta, omgiven av en varm matte på alla håll, sittande på högkant.

Tamsin är lite grann den dröm jag inte på riktigt trodde på kunde bli sann. Hon spinner, knorrar och piper sig fram i tillvaron på de mest gulliga och ynkliga av vis, lyckligt ovetande om att hennes människor får en cute overload varje gång hon visar sig. Efter att ha delat min tid med två egensinniga och distingerade kattherrar i några år ville jag inget hellre än att ha en kisse som jämt ville vara nära, spinna och gosas. Någon som man bara kunde plocka upp vid behov och som då var helt med på noterna. Inte så lite egoistiskt från min sida – men givetvis ville jag ha en kisse som var precis lika ömsesidigt förtjust i närhet. Tamsin är också katten som visade att uttrycket ”spinner så fort man tittar på henne/honom” faktiskt inte bara var ett uttryck. Om man kommer in i sovrummet och råkar väcka henne när hon ligger i en ormhög med sina adoptivbrorsor är det hon som tittar upp med sömndruckna ögon och börjar spinna mot en, samtidigt som hon gäspar. Jag brukar fundera på om Anki, som fött upp Tamsin, var medveten om att det faktiskt var möjligt att åstadkomma en så ljuvlig varelse när hon lät para Tamsins föräldrar.

Eftersom det verkar som att jag kommer att föda upp inom både FIFe och CFA får jag väl visa upp en bild som tydligt visar inom vilket förbund Tamsin är uppfödd, nämligen FIFe. Somliga av er kan nog gissa sig till vad jag syftar på.

Tamsin på solstol

…och jag avslutar innan jag måste stressa vidare med avslöjandet att Tamsin ska paras vid kommande löp, med en kolsvart grabb som ser ut så här:

Linus med ryggen till

och heter S*Ärenskogens King of Forest i stamtavlan men kallas Linus hemmavid. Ok då, en bild framifrån får ni väl också!

Linus säger hej!

Här är stamtavlan för den förestående kullen, där båda föräldrarna är fria från FIV och FeLV samt normal-scannade för HCM.

In English: My redheaded wonder S*Silkwave’s Good Choice (first picture) is going to be mated with S*Ärenskogens King of Forest (second and third pictures), making this pedigree. Both are tested free for FIV and FeLV and screened ”normal” for HCM.