Nu var det mer än ett år sedan jag uppdaterade här, så det är onekligen dags. Vad har hänt sedan senast? Massor i mitt liv, inget i min uppfödning. Förhoppningen var att kunna ta en eller två kullar under året men ju längre tiden gick och ju större (och mer rörliga) barnen blev desto mer omöjligt kändes det, framförallt för att vi bor i en liten lägenhet och det inte finns något avskilt område där mamma katt och ungar fått vara ifred från barnen den första tiden.

Underbara Einar (Seglin Rex Unique Specimen, som först kallades Kittler) har blivit en permanent familjemedlem hos lika underbara Anki, uppfödaren bakom S*Silkwave’s som jag delägt honom med. Han har nu övergått helt i Ankis ägo och förhoppningsvis har han snart gjort sig skyldig till att det springer småtassar i Ingarö. Titta gärna in på hemsidan och läs mer!

Min egen älskade Tamsin (S*Silkwave’s Good Choice) har under vintern blivit farmor till inte mindre än tio kattungar eftersom Séamus (S*Caturday David King of Judah aka Kungen) haft sitt kuttrasju med tre kattdamer innan kulorna rykte. Kattungarna ser underbara och lovande ut och kom i en palett med fina färger! Jag tror mig veta att flera av dem söker sina framtida hem… Petra (S*Lakriskattens), som jag samägt Séamus med, har två kullar med sammanlagt sex kattungar och Wiveka med S*Pontemonte’s fick en kull med fyra kattungar. Besök dem gärna för att se deras ljuvliga kattbebbar!

Pumlan (S*Caturday Clarendon – nu även kallad Lill-Steffe) bor hos fodervärd som också råkar vara hennes barndomshem, tillsammans med kastrerade mamma Phoebe (Rexclick Phoebe) och hankastraten Bibi (S*Pemicos Call Boy). Eventuellt finns det planer för henne framöver, jag återkommer i så fall om det.

Tills vidare ligger min egen avel på is men det gläder mig dels att de kattungar som fötts under mitt stamnamn har så underbara hem, dels att somliga av dem fått gå vidare i andras avel. Nu väntar vi bara ivrigt på att Solomon (S*Caturday Solomon the Successor) ska yngla av sig i Birgittas uppfödning S*Vågade Lockars!

Caturday David King of Judah alias Kungen - numera tillgänglig!

Lång tystnad från min sida – men allt är under omständigheterna väl ännu och barnen är kvar i magen. Jag är fortfarande hemma men med striktare order om att vara sängliggande och emellanåt sittande – gå och stå får jag göra enbart vid toabesök. Nog om mig – kattungarna har blivit riktigt stora! Igår (skriver detta natten till luciadagen) fyllde de 11 veckor och om mindre än en månad har de börjat flytta ut. Jag tänkte uppdatera om hur kattungestatusen ser ut just nu:

- Abbe, Goliath och Batsy är tingade. Uppdatering 091213 20:31 – Nu är Batsy tingad också!
- Batsy och Solomon och Jonte har intressenter. Uppdatering 091213 20:31 – Solomon har också intressenter nu.
- Kullens snyggon, som jag hållit på sedan start, är numera tillgängliga, dvs både Kungen och Solomon. Kungen var först reserverad för avel men ändrade planer har gjort honom fri för intresseanmälan igen. Han och brorsan Solomon är fortfarande kullens klarast lysande stjärnor sett i rastypiskhet, så det vore ju en liten önskedröm om de – förutom familjer som älskar dem – får ställas ut någon gång, men det är inget måste. De får varsitt galleri i dag, klicka här för Kungens och här för Solomons. Kontakta mig om intresse finns för någon av dem (eller båda!) – någon typ av halvfoderavtal eller samägande kan vara intressant för min del.

Caturday Solomon the Successor - som är den andra som söker sin familj!

Till sättet har grabbgänget något slags tävling om vem som är busigast – de hittar på hyss hela tiden och har bland annat lyckats gnaga sönder en styck telefonladdare och en styck mussladd senaste veckan. Batsy är den som sticker ut återigen – dvs förutom sitt utseende i både färg, typ och pälsmängd – och är en mild, knäckande söt kisse som mest vill ligga intill en varm katt eller människa och spinna. Killarna spinner intensivt de med – gärna samtidigt som de ligger på rygg och busar samt misstar ens klappande hand för en anfallande leksak. Pust, men på ett underbart sätt.

Sötaste, raraste lilla Batsy, Caturday Bathsheba Queen of Judah.

Pumlan har blivit något av en ofrivillig lektant också. Hon är en katt som föredrar mänskligt sällskap framför (omoget) kattdito och när ungarna galopperar alltför vilt och vevar för vågat med tassarna skäller hon ut dem med ett bistert fräs. En del bilder har jag försökt ta av henne men ingen som gör hennes elegans rättvisa tyvärr, men det kommer när jag inte har en enorm kula på magen som bökar till plåtningspositionerna. Hon och Bobo sover gärna i hög. Tamsin är fortsatt separerad med kattungarna, som dock kan röra sig fritt i lägenheten, och jag börjar tycka synd om henne. Hon får vistas i nästan hela lägenheten en stund varje dag, då Pumlan ligger och sover i sovrummet. Samt att vi förstås umgås med henne när vi är i vardagsrummet. Jag har bestämt mig för att avvakta tills kattungarna börjat flytta, alternativt att Tamsin börjar löpa, innan separationen upphör.

En julpumla, tillika Caturdays förstfödda, Caturday Clarendon.

Fokus i den här veckans plåtande har legat på de två tillgängliga grabbarna samt Pumlan – eller, det var i alla fall deras bilder som dominerade bland det halvdrägliga resultatet. Ovan har jag redan länkat till Solomons och Kungens gallerier, här finns Pumlans eget. Alla bilder – dvs de tre länkade gallerierna plus bilder på resten av gänget – har samlats i ett dundergalleri här. Varsågoda att gå loss!

…att jo, jag är hemma! Inte bara på permission, utan jag har blivit utskriven, på villkoret att jag återkommer på kontroller ett par gånger i veckan. Otroligt och jag får lov att ta en dag i taget, minsta felaktiga känsla och de har sagt att jag måste komma in igen. Jag var hemma på permission på lördagen och kontrollen efteråt visade att min livmodertapp var fortsatt stabil, så de vågade släppa mig. Ordinerad fortsatt vila och stillsamhet och jag går nog med på nästan vadsomhelst så länge jag får vara hemma. I kväll har jag haft universums mysigaste, spinnigaste, busigaste kattungar klättrande på mina byxor, sittande i mitt knä, sovande i min famn eller spanande från min axel. Lycka!

Solomon-gubben, liten har blivit... större!

Jag tog några bilder när jag var hemma i helgen men eftersom jag varken kan eller får böja mig, sitta på huk osv blev det väldigt svårt att få några vidare motiv. Batsy kom inte med alls, så henne får jag ta fler bilder på nu när jag är hemma igen. Man kan säga att det är lite lo-fi-stuk på bilderna, för att få det att låta lite bättre…

Så här ljuvligt kan det vara med kattungar...

Ett första galleri kommer här, som är en sov- och slapparstudie från för mer än en vecka sedan – min älskade sambo tillika ställföreträdande uppfödare har tagit bilderna.

Ett andra galleri, med mina värdelösa bilder från i helgen, kommer här. Kattungarna fick sin första vaccinationsspruta några dagar tidigare och det visar sig i lite vätskande ögon på några av dem. Inget kladd, inga blinkhinnor framme eller svullnader så det känns inte så farligt men ser så klart rätt ofräscht ut. Och en sista brasklapp: de flesta bilderna är tagna på kvällen. Så, nu ska jag sluta skämmas. Bättre ett galleri med kassa bilder, efter tre veckors paus, än ingenting – right?

En annan nyhet är att Pumlan – dvs Caturday Clarendon, från första kullen, har flyttat hem hit. Introduktionen kunde väl ha gått bättre, lägenheten är tillfälligt avdelad så att katterna ska vänja sig vid varandra. Hade ju lite moment 22 i att Pumlan blev äldre och äldre (nu 4,5 månad) men att jag inte ville ta hem henne innan kattungarna fått sin första vaccinationsspruta. Hursomhelst har vi pluggat in en Feliway-dosa för att Tamsins mammahormoner ska lägga sig lite och även Pumlan känna sig lite mer hemma. Uppfödning är ibland en övning i att ha is i magen och oftast lönar det sig och faller ut i t ex sådana här stunder:

Bobo, Tamsin och älskade Dexy.