Igår (onsdag) tog jag och Caturday-hussen en promenad till fodervärdarna för att hälsa på kullen igen. Jag fick klämma på dem lite i fredags, innan jag for till Göteborg på 30-årsfirande, och återigen kunde jag konstatera att de växer, frodas och är helt underbart trygga och harmoniska i sättet. Till och med när det spelades X-box ute i vardagsrummet med högtalare inkopplade verkade de obrydda av allt oväsen. Kamerans batteri dog rätt snabbt in i fotosessionen, så det blev några få bilder och mestadels på nya favoriten, Clarendon. Det ser alltmer ut som att det är hon får flytta hem hit som hushållets fjärde kisse. Clarendon är en riktigt kavat tjej som har väldigt mycket spring i benen. Hon var väldigt gosig och verkar ha lagt av med sitt högljudda protesterande sedan senaste bildbomben. Gaddarna är på g och det visade Clarendon tydligt genom att smågnaga på mina händer medan buset lyste i ögonen på henne. Så där får du inte göra, förmanade jag, samtidigt som jag försökte hålla mig från att visa alltför mycket hur otroligt gullig hon var.

Clarendon, som ser ut att få två svarta prickar på nosen.

Rultorna Caslon och Minion är fortfarande lugnast och vänast. Tycker om att vara med bara människor i långa stunder, innan de letar upp mamsen för en slurk i mjölkbaren. Runda och så goa att man bara vill plocka upp dem och gno deras trinda små magar mot ansiktet.

Lilla Caslon. Rund - men vig!

Minion tar plats i baren!

Mammas kompis Bibi har börjat bli vän med de små.

För övrigt verkar de små rebellerna ha gått in i en fas av självförnekelse. Det är ju inte lätt som liten att stå upp för att man är annorlunda utan då vill man ju helst se ut som alla andra – med följden att våra små gryn bestämt sig för att se ut som snaggade bondkatter. Jag vet att jag nämnde ”late bloomer”-fenomenet i denna kull i förra uppdateringen och jag får nog fortsätta skylla på det ett tag till. Under veckan har jag velat fram och tillbaka mellan att anmäla kullen till Birka, som nämndes i förra inlägget, eller Västsvenska Kattklubben, som har utställning två veckor tidigare i månadsskiftet oktober-november. Jag hade väldigt trevligt på VK förra året; Tamsin blev utställd för första gången som vuxen och blev NOM. Om BIV blev hon dock klådd av den här kullens pappa, Yams, som jag också fick se för första gången. Denna gången kan det vara värt att vänta till Birka, eftersom jag tror att kullen behöver varje vecka de behöver för att utvecklas till just cornish rex, så att inte domarna misstar dem för german rex… Som vanligt blev det ändå ett galleri med fler bilder än jag vågar lägga ut i ett och samma inlägg – spana in det här!

Sist men inte minst vill jag gratulera Janne och Barbro, som har Ärenskogens uppfödning, till att Tamsins dejt Linus blivit Grand Internationell Champion. Dessutom gick han och blev Best In Show – inte bara en gång, utan två dagar på raken – på Fräsets utställning förra helgen. Jag såg Linus första gången på en utställning förra sommaren, den gången var det hans kullsysters tur att bli BIS. Han tävlade som vuxen redan då, medan Tamsin fortfarande var junior, och han blir verkligen bara vackrare med tiden – en egenskap som alls inte är tokig hos en cornish rex. Rasen är ju så extrem i sitt utseende att katterna ofta ser som flashigast ut när de är ungkatter – aldrig är öronen större än då osv. Tamsin har haft ett långt sommarlov tillsammans med Linus norr om Uppsala och vi saknar henne enormt här hemma men försöker att ha is i magen med att låta henne stanna tills hon kan komma hem dräktig – så att det inte blir fler långresor för henne. Då är det fint att få bilder emellanåt på hur hon trivs. Detta är den senaste från Janne och det ser onekligen ut som att Tamsin gillar sin tilltänkte. Mitt hjärtas katt Tamsin!

"Långben" GIC S*Ärenskogens King of Forest och Tamsin.

Jag skulle ju uppdatera med min shopping från Sydkattens utställning men veckan gick med en massa vardagar och inga ”Caturdays” så till slut sa katterna (eller om det var samvetet; de blandas lätt ihop) till att det var dags. Så, jag började dagen med att gå med i Twitter, sent omsider, så högst upp i menymarginalen kan man numera se de senaste mikrouppdateringarna från Caturday-klanen.

Den underbara Cat-itlådan!

Under veckan som gått har jag installerat den nya toalådan från Cat-it som verkligen var ett toppenköp! Jag vill faktiskt ha fler! Några dagar innan utställningen beställde jag dumt nog en ”Cats Rule”-låda med huv som anlände, utan att imponera. Visst är den snygg, relativt sett, men liksom för… kompakt på något vis, trots god höjd. Så, jag donerar den till uppfödningens foderfilial på Gamla Väster, om intresse finns. Dessutom har jag både upptäckt och provat en ny veterinär och jag måste säga att det känns väldigt bra så här långt! Den största fördelen är att hon gör hembesök för de vanligaste bestyren, som vaccination och blodprov. Jag bestämde mig därför för att samla ihop ett gäng katter för vanlig vaccination, rabiesspruta till Tamsin samt blodprover för FIV, FeLV och blodgrupp. Eftersom Bibi (S*Pemicos Call Boy, som nämnts i tidigare inlägg) är sambo med Fibisen ligger det i mitt intresse att han är fri från FIV och FeLV så matte Anna var vänlig nog att komma över med honom en sväng – som blev en smärre massaker eftersom Bibi inte alls ville bjuda på sitt blod utan en fajt. Tredje gången gillt – med blodstänk på bland annat mitt kylskåp – kunde vi dels konstatera att vi fått tillräckligt prov samt att hembesök med veterinär kan ge oanade konsekvenser för hemmets lugna vrå. Lyckligtvis hann jag knäppa några bilder på Bibi Bus innan han såg ut som en sårad soldat med bandage runt båda benen…

En liten posör-Bibi!

Bibis "näsa".

En lite mer experimentell bild...

Slutligen ett avslöjande: Nämnda foderfilial på Gamla Väster har fått direktiv att inte ge Fibisen fler p-piller. Det är dags för parning och så snart hon löper bär det av till sista parningen för hennes del. Den tilltänkte partnern är S*Änglarna’s One Hit Wonder, alias Yams. Han har två relativt nyfödda kullar till dags dato och jag har tyckt mycket om Yams sedan han och Tamsin båda blev NOM-V i Göteborg, september förra året. Av olika anledningar vågade jag inte hoppas på att han skulle vara fertil när det var dags för Fibisen att paras men med tanke på hennes fina kondition ger vi det en chans nu. Jag kan berätta lite grann om mina tankar bakom kombinationen. Yams’ stamtavla i kombination med Fibisens är något av en dröm för mig, med flera etablerade CFA-linjer från t ex Richson, Puraffection, Nac-Monarc/Monarch, Mykro och längre bak även Heatwave och Ridgways. Parningen blir en väldig ”outcross”, så resultatet kan bli hursomhelst utseendemässigt men jag hoppas förstås på att linjerna ska matcha varandra till det bättre. Om inte så har jag förhoppningsvis i alla fall en, i egen bedömning, fantastisk stamtavla att bygga vidare på. Detta är givetvis också en kombo jag har stort hopp inför när det gäller temperament och hälsa! Yams imponerade främst med sitt coola lynne i Göteborg och Fibisen är en såå rolig, knasig och kärleksfull kisse. Mer info kommer, hursomhelst!

In English: Except from some everyday news about cat shopping I’m announcing that Rexclick Phoebe is going to be mated with S*Änglarna’s One Hit Wonder next time she comes into heat. This is a mating that to me has a dream team for a pedigree and I can only hope that the kittens will look as good as many of their ancestors. When it comes to health and temperament, luckily there is a wee bit more that I can actually influence and I’m really looking forward to this first Caturday litter in all possible ways!

Phoebe in Philip's lap

Jo, det blev ju en sväng till Sydkattens utställning men inte så grandiost som jag hoppats själv på, med vinpimplande med Steph in på småtimmarna osv. Nej, självfallet passade jag på att bli lite krasslig och fick gå hem innan panelerna på lördagen och sedan sov jag nästan ett dygn, tills jag gick upp på söndagen och knallade tillbaka till Europaporten för att säga hej till utställande vänner och shoppa lite grann. En ny toalåda, en klösbräda för vägg samt 13 stycken (!) vippor blev det. Bilddokumentation kommer. Fnulade även på en ”Sisaltonne”, alltså en rund sisalpiedestal som var runt 175 cm hög skulle jag tro, med fyra krypin och en ”trappa” inuti. Både stilren (för genren kattmöbler) och rolig. Samt dyr förstås – när jag för en gångs skull tyckte mig fatta ett Frida-skämt menade hon förstås allvar. Sedan ville jag väl egentligen ha en något lägre variant också, med bara tre krypin, så att katterna kan hoppa upp ovanpå den. Med den här höjden skulle ju bara Bobo ta sig upp men han skulle nog å andra sidan kunna hoppa jämfota upp på en manshög möbel…

Utlovad bildkavalkad kommer också förstås, och föga förvånande lyckades jag faktiskt ta ännu färre acceptabla bilder än vad jag förväntat mig. Glömde sätta på motljusskyddet på objektivet så det blev konstiga blåstick med mera. Nåja, ni får ta dem för vad de är.

S*Pemicos Call Boy i grundbedömningen.

Hans domare var Stephe Bruin, som använde ordet ”promising” flera gånger och gav ”Bibi” både BIV och NOM.

AmazingNatures Batty Batty Night, en bedårande kattunge.

Denna helt fantastiska katt är, tro’t eller ej, svartsköldpadd med vitt!
IC S*Axiom’s Witch Craft JW är namnet.

En profilbild på samma katt, som blev NOM båda dagarna och IC på lördagen.

S*Pemicos Red Light D… strålande kullsyster till Call Boy ovan, i famn på husse #1 (eller är det #2? Bäst att inte spekulera…)
Hon blev NOM på lördagen och fick ett välförtjänt BIS på söndagen!

S*Änglarna’s Basic Instinct, en femårig donna i toppkondition.
Hon knep BIV mot en katt som ärEP, DSM, Årets rex i Nordiska Rexringen m m.

Ytterligare en underbar kattunge, ur samma kull som den första.
AmazingNatures Batly the Bat – får mig att gilla maskat igen…

Nämnde jag att ”Bibi” är flatmate med min Phoebe?
Det kan vara en av anledningarna att mitt hjärta klappar extra för honom.

Här tänkte nog domaren ”japp, han blir min NOM!”