…att jo, jag är hemma! Inte bara på permission, utan jag har blivit utskriven, på villkoret att jag återkommer på kontroller ett par gånger i veckan. Otroligt och jag får lov att ta en dag i taget, minsta felaktiga känsla och de har sagt att jag måste komma in igen. Jag var hemma på permission på lördagen och kontrollen efteråt visade att min livmodertapp var fortsatt stabil, så de vågade släppa mig. Ordinerad fortsatt vila och stillsamhet och jag går nog med på nästan vadsomhelst så länge jag får vara hemma. I kväll har jag haft universums mysigaste, spinnigaste, busigaste kattungar klättrande på mina byxor, sittande i mitt knä, sovande i min famn eller spanande från min axel. Lycka!
Solomon-gubben, liten har blivit... större!
Jag tog några bilder när jag var hemma i helgen men eftersom jag varken kan eller får böja mig, sitta på huk osv blev det väldigt svårt att få några vidare motiv. Batsy kom inte med alls, så henne får jag ta fler bilder på nu när jag är hemma igen. Man kan säga att det är lite lo-fi-stuk på bilderna, för att få det att låta lite bättre…
Så här ljuvligt kan det vara med kattungar...
Ett första galleri kommer här, som är en sov- och slapparstudie från för mer än en vecka sedan – min älskade sambo tillika ställföreträdande uppfödare har tagit bilderna.
Ett andra galleri, med mina värdelösa bilder från i helgen, kommer här. Kattungarna fick sin första vaccinationsspruta några dagar tidigare och det visar sig i lite vätskande ögon på några av dem. Inget kladd, inga blinkhinnor framme eller svullnader så det känns inte så farligt men ser så klart rätt ofräscht ut. Och en sista brasklapp: de flesta bilderna är tagna på kvällen. Så, nu ska jag sluta skämmas. Bättre ett galleri med kassa bilder, efter tre veckors paus, än ingenting – right?
En annan nyhet är att Pumlan – dvs Caturday Clarendon, från första kullen, har flyttat hem hit. Introduktionen kunde väl ha gått bättre, lägenheten är tillfälligt avdelad så att katterna ska vänja sig vid varandra. Hade ju lite moment 22 i att Pumlan blev äldre och äldre (nu 4,5 månad) men att jag inte ville ta hem henne innan kattungarna fått sin första vaccinationsspruta. Hursomhelst har vi pluggat in en Feliway-dosa för att Tamsins mammahormoner ska lägga sig lite och även Pumlan känna sig lite mer hemma. Uppfödning är ibland en övning i att ha is i magen och oftast lönar det sig och faller ut i t ex sådana här stunder:
Bobo, Tamsin och älskade Dexy.
{ 6 comments… read them below or add one }
Åh vilka mysiga bilder! Att ligga hemma med en kattunge knorrandes på bröstet torde ju vara så mycket bättre och avkopplande även för livmodertappen, än att ligga på en steril sjukhussal. Mer katter i vården!
Men is i magen vette 17 m jag rekommenderar just nu… Räcker väl bra med tvillingarna eller?
*S* Pussa Pumlan och de andra och ha de så gott!
Det är så härligt att få se lite nya bilder. Fiiina, fina katterna!
Vad underbart att du fått komma hem! Kattungarna har ju blivit jättestora sen sist. Puffen börjar bli lite liten nu ser det ut som. Goliath ser fortsatt, eh… bastant ut jämfört med de andra.
Det är olagligt med sådana där bilder på sådana där små söta varelser
Skönt att du får komma hem och njuta utav dom!
Herlige bilder – toppkvalitet er ikke alltid så viktig. Og velkommen hjem! Må være så deilig, håper du får være hjemme fremover!
Vilka fina!
Så skönt att du har fått lämna sjukhuset!