Knäkatter och blodsplatter

by Camilla on 2009/05/11

Tamsin: "Husse, din örsnibb är som ett kycklinghjärta!"

Jag kan börja med en varning för starka bilder – samt det lugnande beskedet att inga katter kommit till skada i skapandet av detta inlägg. Däremot har en och annan massaker av t ex kalkon pågått i köket senaste veckan. Jag handlade kalkon, vildsvin och andra mer obskyra köttsorter för 850 kr härförleden (500 kr var alltså en kalkyl i underkant) och under denna shoppingyra slängde jag ned några enorma köttbitar som vid närmare granskning var kalkonhals. Eftersom kycklinghals förmodligen är det mest populära i kattmatsväg här hemma tänkte jag att kalkonhals skulle vara en ungefär lika stor succé – trots att jag hört att katter ofta är mer skeptiska till kalkon än kyckling. Nåväl, köttsmaken var det tydligen inget fel på men en gropigare, benigare sak än kalkonhals är svårare att föreställa sig. Jag försökte klippa och skära av några små slamsor men till slut gav jag upp och slängde nästan två hela halsar. De var något för stora för att katterna skulle kunna sätta sig i dem men för hund kan jag tänka mig att det är utmärkt tandmotion, vilket för övrigt kalkonklubborna också är (äntligen fattar jag vad förebilden till Disneys klassiska Pluto-ben är…)

Tamsin motionerar tänderna på resterna av en kalkonklubba

Tamsin motionerar tänderna på resterna av en kalkonklubba

Ja just det, Caturday-katterna utfodras inte med torrfoder. Alls. Vi föredrar att ”släpa hem onödigt vatten” eftersom mat är det sätt på vilket katter mest naturligt fyller sitt vätskebehov, snarare än att lapa vatten (eller mjölk, haha). Emellanåt ger jag kvalitativ blötmat, med andra ord svensktillverkade MJAU, men när jag har tid och möjlighet blir det perioder av ren BARF – alltså Biologiskt Anpassad Rå Föda, som det oftast utläses. Jag lär återkomma till detta ämne fler gånger under mitt bloggande, eftersom det är en fundamental del av hur jag vill att Caturday ska utmärka sig bland andra uppfödningar. Det är långt ifrån smidigt och enkelt att utfodra med rått kött, ben och inälvor – särskilt när man har en allergisk katt som kräver tidigare nämnda mer ovanliga (och dyra) köttsorter som lamm, vilt, kalkon och vildsvin – men det är min bergfasta tro att katter inte är gjorda för att tillgodogöra sig den mängd kolhydrater som finns i torrfoder, med följden att de på lång sikt kan utveckla åkommor och besvär. Blodsplattret i tråden kommer sig alltså av att komma in i köket efter att katterna gått loss på riktigt slamsiga stycken. Plastunderlägg att kämpa med maten på samt en ständigt laddad ”sprutti” (hushållsnamnet för sprayflaska med rengöringsmedel + vatten) är A och O för att bibehålla golvet någorlunda hygieniskt. Och emellanåt stöter man på mindre trevliga överraskningar, t ex bland nämnda kycklinghalsar.

En gång lurade nog den här på att ta ett litet sandbad eller hoppa upp på sin pinne...

En gång lurade nog den här på att ta ett litet sandbad eller hoppa upp på sin pinne...

I övrigt har senaste månaden varit riktigt härlig både utomhus, till väder och ljus sett, men även i familjen. Sedan Tamsin var kattunge har det varit tydligt att kastratherren Bobo tycker att hon är en rätt olidlig skitunge och jag har otåligt väntat på att hon ska bli fertil och mer vuxen i sin karaktär. Jag har till och med – trots risken för livmoderinflammation – låtit Bobo para Tamsin när hon varit i löp, för att se om detta kunnat göra dem till bättre vänner. Och – peppar, peppar! – det verkar faktiskt ha blivit betydligt bättre. De sover ofta tillsammans och Dexy slipper agera medlare och kan koncentrera sig på det han gillar bäst, att gosa i hög. Vårens pälsbyte är också över; både Tamsin och Bobo har varit riktiga ruggugglor i någon månad men nu har båda fått glansig päls med fin stuns. Särskilt Tamsin har helt skiftat päls, vilket syns på bilden nedan, då den var som värst. Dessutom har katterna överlag blivit mer påflugna än vanligt (vilket är en hel del…) eftersom elementen stängts av. Numera kan man inte sätta sig ned utan att katterna flyger på en som om man hade gummiband fästa mellan dem och knät. Gärna allihop samtidigt. Lyckligtvis har jag en underbar partner, som håller låg profil i själva uppfödningen men är central för katternas trivsel. En riktig kattmagnet som gärna tar en svängom med en hugad katt. Ja, han dansar med dem i famnen, hihi!

Husse med knät fullt av sovande Tamsin och gosig Bobo.

Husse med knät fullt av sovande Tamsin och gosig Bobo.

Leave a Comment